Cyklade mot skolan 08.30 och sen har det varit full rulle mellan 09.15-14. Att plugga till socionom känns så himla rätt och jag trivs så bra i universitetsmiljön. Jag kommer lära känna så mycket nya människor med samma intresse för människor som jag har, det är fantastiskt.

Nu är jag hemma och vilar lite innan jag ska till Chris. Vi har inte träffats på flera dagar så jag saknar honom jättemycket. Han är så fin mot mig när jag mår dåligt och försöker göra allt för att jag ska må bra. På torsdag går jag in i vecka 10, jag tror dock att jag egentligen är lite längre gången men det får ultraljudet visa. Som jag nämt tidigare är det värsta måendet över, det var riktigt jobbigt att bara kunna ligga i sängen och må så dåligt. Jag längtar tills jag börjar få mage, just nu ser jag VÄLDIGT gravid ut men det är bara otroligt svullna tarmar jag har. Det blir nog lättare för Chris att ta in graviditeten när han ser en växande mage och sen kan känna sparkar. När jag gick runt på universitetet tänkte jag på den lilla klumpen i magen och att jag nu aldrig är ensam i något jag gör. Det låter säkert jättetöntigt men jag som alltid kännt mig så ensam bär ett liv i mig nu som går igenom allt tillsammans med mig. Det känns så fint.