Nu börjar jag bli människa igen. Jag är mer "normaltrött" och orkar liksom med livet. Usch det var inte roligt att må sådär och speciellt inte när man inte vet om det fortsätter hela graviditeten som det gör för vissa. Idag har jag haft budgetmöte med verksamhetschefen för det skyddade boende för är kassör för, det gick jättebra och vi är nu klara. Efter vårt möte tog jag bilen till skolan och träffade min grupp som jag ska skriva PM med om barns livsvillkor. Vi har haft det intensivt den här veckan så vi bestämde att vi tar ledigt i helgen och krutar på nästa vecka istället.

 

Idag köpte jag två jättefina ganska tunna koftor till bebisen för barn mellan 2-4 månader, jag kan inte låta bli! Förra helgen köpte jag en body i storlek 50 utan ärmar som bebisen kan ha första tiden (typ veckorna beroende på hur stor den är när den föds) när det är varmt ute. Precis som när jag sökte till universitetet tror jag på The Secret, om man lever som om att man redan har det man vill ha så får man det. Jag visste inte om jag skulle komma in på universitetet, chanserna var inte jättestora men ändå sökte jag CSN innan antagningsbeskedet ens kommit, som om att jag kommit in. Jag tänker också nu att även fast jag bara är i vecka 12 så köper jag kläder som om att jag redan nu vet att allt kommer gå bra med graviditeten. Den 14 februari, på alla hjärtans dag när jag nästan är i vecka 14 (12+6), tror jag att jag kommer skicka blombud till mina föräldrar (som bor några timmar ifrån mig) och berätta att de ska få ännu ett barnbarn. Jag vet att min pappa kommer bli överlycklig.

 

Det har kommit massor av snö här jag bor och jag älskar det! Så fint och pudrigt ute. Jag hoppas på sol i helgen så jag kan ta en promenad och få lite D-vitamin.

 

Nu är jag fruktansvärt hungrig och sugen på vego-korv så det är dags att äta!