Den 19 februari har vi tid för KUB ultraljud och vi kommet få se bebisen, längtar så mycket! Jag längtar också till när Chris kommer kunna börja känna sparkar och på så sätt få ett starkare band till barnet. Vi båda känner att det känns så rätt att få barn tillsammans, det här är det största vi någonsin kommer få vara med om. Att ett liv växer inom mig känns ju helt overkligt, ett liv som är en del av den man jag älskar över allt annat. Jag trodde aldrig att jag skulle kunna få tag i en så bra partner som jag gjort och jag hade helt ärligt ställt in mig på att leva själv efter mina 7 år som singel. Som jag nämnt förut är Chris äldre än mig, och det blir ju en omställning för honom som levt utan egna barn i 47 år. Jag känner dock att vi i den här situationen är en "perfect match", vi är bra på att kommunicera och hitta våra egna lösningar. Han har alltid sagt att han vill ha barn så att få möjligheten att bli pappa när han nog givit upp lite med tanke på hans ålder måste vara fantastiskt.